Såg när jag var på väg ut på dagens löpartur att det var oroväckande mörkt på himlen men tänkte att jag kan hålla mig i närheten ifall det blir åska. Regn gör mig inget men åskan har jag lite respekt för och vill helst inte vara ensam på en liten väg mitt i en åker när det brakar loss. Så jag gav mig iväg. Hittade en "hälsans stig" rutt som jag tänkte följa. Då när jag kommit några kilometer bort från där jag bor börjar det. Först som några regndroppar. Ingen fara med det. Sen hör jag hur det smäller till. Hjälp. Knäpp som jag är vill jag inte bara vända på fläcken utan måste hitta nån stig tillbaka på andra sidan husen. Vill ju inte att det ska se ut som jag inte orkar eller är rädd för åskan för den delen. Hittar ett lämpligt ställe att vända på. Samtidigt börjar regnet och åskan ta i och jag ser att det nu är hagel. Ju närmare jag kommer hem, ju större är hagelkornen och till slut gör dom ont att få på sig, det öser ner. När jag äntligen kommer hem stannar jag utanför dörren en stund under ett litet tak och bara tittar. Marken bombarderas av stora vita hagelkorn.
Korten är tagna på min balkong. Jag är hemma, något blötare men en upplevelse rikare. Åskan håller i än och såhär innifrån lägenheten tycker jag bara det är mysigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar